Inventering, se text under Våra kungsfiskarbon
. 
. 
.
23-01-12
Mikael Johansson
2017
För att tillverka en holk som är anpassad till kungsfiskaren har jag som underlag använt mig av de fakta
som uttrycktes av Sten Svensson år 1978 i skriften ”Kungsfiskaren i Klippantrakten – förekomst och biologi”.
Här redovisar författaren en stor faktainsamling i fält under många år.
Väldigt kort beskriver jag här ett antal parametrar för kungsfiskarens häckning
| – ankomst – val av boplats – boets utformning – äggläggning – antal kullar – misslyckad häckning |
– anländer i slutet av april till början av maj – låga åstränder under buskar och trädgrenar, nedhängande gräs – storleken av brink spelar mindre roll – är ofta nyfiken på nya platser – bon kan användas 15-20 år efter årlig tillsyn och upprensning – ingångshålet var i snitt 6-7 cm i diameter samt 67 cm långt – ingången placerades vanligen över en meter ovan vattnet – bokammarens mått: 20 cm djup, 16 cm bred samt 11 cm hög – tidigast noterat den 8 april. De flesta kullarna flygga före 15 juli. – har lång häckningstid med upp till fyra kullar – vanligast med två. – räven gräver fram boet – minken intar en andraplats. Är mest aktiv under aug – sept – brunråtta och hermelin – grävling kan också gräva fram boet – människan som äggsamlare. Kan också störa häckningen – boskap som trampar sönder boet – högvatten med översvämning |
För att dimensionera en holk efter ovanstående krav och med material som är beständiga i fuktig miljö och dessutom antas accepteras av hyresgästen har jag valt följande utformning.
Konstruktion
Som stomme och ett yttre skydd har jag valt ett betongrör med 150 mm inv. diameter och en total längd 
av 800/850 mm. I den bakre delen av detta rör får bokammaren rum med mått enlig ovan på en bädd av 4 cm sand. Från ingången till bokammaren inuti röret fixeras ett PP-rör i ovankant med utvändigt mått 110 mm och en längd av 650 mm. Inuti detta skyddsrör förs två 3” tegelrör in som ger fågeln känslan av naturmaterialet lera, och som dessutom har en invändig diameter på 72 mm. Som en artificiell lerbrink placeras två stående 50x400x400 mm betongplattor, det övre med ett 110 mm hål strax under överkant. Dessa båda plattor lutar svagt bakåt och ger med ingångshålet ett intryck av lerbrink. Ingångshålet snyggas till runt om med cementbruk. Bakom bokammaren placeras en 50x400x400 mm betongplatta som intrångsskydd mot räv och grävling.
Stabilisering
För att förhindra sättningar och ras grävs inget onödigt material upp. Dessutom fixeras hela holken dels med två 12×750 mm långa, något bakåtlutande armeringsjärn under den undre betongplattan, dels två 12×1500 mm armeringsjärn, som drivs ner framför samma plattor och najas fast i de förra. Bakom den bakre plattan drivs ett 12×750 mm armeringsjärn ner för att förstärka intrångsskyddet och dessutom stabilisera de två främre stående järnen med en rostfri, kraftig ståltråd (streckad markering).
Placering
Vid placering av holken tas hänsyn till märken efter högvatten och placeras på en lämplig hög och lite dold, stabil brink. Holken placeras i sitt läge och täcks med ett lager byggplast. Ovanför ingångshålet dras ett lämpligt stöd ut ca 10 cm. På detta överhäng placeras en nöthårsmatta och hela holken döljs med återfyllda massor och täcks med grästorvor. Skulle ån mot förmodan erodera brinken med sättningar som följd, kan holken enkelt monteras ner och flyttas till ett säkrare ställe.
Mitt eget omdöme eller förhoppning av holken är att
– den uppfyller kungsfiskarens krav vid rätt placering
– den är enkel och billig att tillverka
– den är enkel att montera utan maskinella insatser.
– den består av beständigt material och har därför lång livslängd
– den är enkel att flytta vid behov
– den är enkel att inspektera och vårstäda då ”bakluckan” öppnas
2017-12-10
Mikael Johansson