Äldre obsar

Vi har nu monterat ytterligare en kungsfiskarholk och hoppas på häckning till våren. Tyvärr har ingen häckning skett i de två tidigare monterade.

Var det bättre förr?

Uttrycket ”det var bättre förr” har väl många instämt i, men med lite eftertanke kanske det inte klingar så självklart. Visst var tempot lugnare och kraven mindre förr. För den fågelintresserade var en mängd fågelarter som stork, storspov, stare, sånglärka och många sparvarter, för att nämna några, vanliga i den lantliga idyllen, men som har minskat drastiskt fram till idag. Hästar har ersatts av avancerade traktorer och spannmålshanteringen blivit mer rationell med mindre spillsäd. Skånes mäktiga våtmarker dikades effektivt ut under 1800-talet till mitten av 1900-talet och endast ca 10 % återstår.

När jag monterade en holk till kungsfiskare var transporten med skottkärra ca 500 m. Över majsfältet gick det galant men den sista tredjedelen, genom breda partier av nertrampade fuktängar med vattenspegel, ibland fyllda med en halv stövelhöjd slam, var betydligt tuffare. I brist på kärra fick delarna bäras i mindre portioner. I detta läge trängde bilden fram av lantarbetarens situation före industrialismens tid. På sina små odlingslotter, som omslöts av mader och kärr, skulle bonden med hästens hjälp och med egna krafter få en skörd att försörja en familj, ofta med många barn. Nödvändiga varor bytte man sin till och någon större penninghandel fanns inte.

Under mina släktforskningsstudier läser jag ständigt om familjer som mist många av sina unga barn. De dog ofta i sjukdomar som idag enkelt kan botas men säkert också av dålig kondition på grund av otillräcklig och näringsrik mat. På grund av det minimala penningflödet saknades resurser för både utbildning och teknisk och medicinsk utveckling.

Inom jordbruket idag bearbetas och odlas rationellt stora utdikade åkrar med maskinell hjälp och ger stora skördar. Visserligen läggs mycket arbete ner idag också men det slit som lantarbetaren fick utstå är borta. Borta är också den miljö som krävs för att nämnda fågelarter skall trivas. Men jag tror inte att någon vill återgå till dåtidens elände.

Mikael Johansson

Arbetsdag i Linneröd
Lördagen den 10 nov är alla intresserade välkomna att hjälpa till med slyröjning för att öppna upp ängsmarkerna i vårt område. Samling vid Vedby kyrka kl 08.45.
Ta gärna med såg, yxa och grensax. Glöm inte fikakorgen.
Kontakt Mikael Johansson 072 535 90 92

Euro Birdwatch Day den 6 oktober

Det var disigt, vinden var svag och det var ganska varmt och gott när det första morgonljuset letade sig fram genom den mörka natthimlen. Detta skedde samtidigt som de första ”räknarna” började anlända till sina platser i Färingtofta och på Bläsinge ängar. Tänka sig ….. här har en trogen skara medlemmar årligen tillbringat ca 5 timmar per år sedan 1998 för att räkna fågel i vått och torrt. Alltid den första lördagen i oktober. Det som lockar är den goa gemenskapen, fåglarna och så naturligtvis den trevliga stunden när kaffetermosen plockas fram.

Förväntningarna på årets räkning var väl inte så höga med tanke på väderläget men trots det hade 3600 fågelindivider hamnat i protokollet när vi avslutade runt 12.00. Färingtoftagänget var ensamma om att kunna rapportera bl.a. gröngöling, spillkråka och större hackspett medan Bläsingegänget var ensamma om att rapportera ljungpipare och rapphöna. Arter som också väl beskriver de olika miljöerna där räkningen sker. Flockarna med bo-bergfink drog mest runt i diset och ville inte gärna lämna fälten. Rovfåglarna gillade inte heller väderläget och i år saknade vi såväl mängden sträckande vråk som de oftast närvarande stenfalkarna och havsörnarna. Bland mängden trevliga noteringar från tidigare år kan nämnas 100 sträckande prutgäss år 2008, 19000 sträckande bo-bergfink år 2008 och 3100 sträckande tranor 2012. I mindre antal har vi genom åren också kunnat räkna in pilgrimsfalk, forsärla, kärrsnäppa, mindre korsnäbb, rödstrupig piplärka, trädlärka m.fl…

Nästa år står vi där igen, första lördagen i oktober, hälsar Inger, Lasse, Roland M, Kent, Eva, Mikael, Leif, Kjell och Roland S. Du är naturligtvis också välkommen. Vi ses då!!

Söndag morgon med sol och härligt sval och frisk luft. Regnat lite inatt och allt känns rent där ute. Åker ut på förmiddagen och stannar till och går ner till Pilos äng. Är bökat längs vägen in av vildsvin. Ser lite svamp men inga ätliga, hörs en del fågel och nötskrikorna varnar för min ankomst. 
På ängen ligger några kor och njuter. Känns bra när man tittar ut över ängen och ser att de betat av den bra, finns en hel del vass och som de inte äter. Har säkert varit en tuff sommar för djuren men hoppas de kan vara ute ett par veckor till. Trots regnet ser marken torr ut och inga problem att gå. Skrämde upp en flock ringduvor som rastade i backen, nötväckan hörs men den trevligaste obsen är en trädkrypare som flitigt födosöker på trädstammarna.
Åkte sen vidare till Räfshalen och där var också bökat av vildsvinen som vanligt längs vägen. På ängen gick tre snälla och nyfikna kor som såg ut att ha det riktigt bra. Njöt tillsammans med korna av min medhavda fika innan turen gick hemåt. Ormvråk och korp sträckte över men i övrigt mycket tyst på fågel. Blåklockorna blommar fortfarande ute vid vägkanten. Önskar fler sådana här höstdagar.

Åter till min grävling
Denna sommar har jag varit hemifrån ganska mycket, har en del observationer att berätta och hoppas dessutom på en ”final solution”.
Den 21 juni såg jag hundratals trädgårdsborrar flyga irrande strax över gräsmattan. Det har alltså inte varit ollonborrar utan jag tror på en art av trädgårdsborre, Phyllopherta Horticola,. Det är en långsmal /oval skalbagge, cirka 10-12mm lång med rödbruna täckvingar. Beteendet över gräsmattan antar jag bero på att de var nyuppstigna ur jorden.
Den 8 juli såg jag på nytt rivmärken i gräsmattan och gick upp 03.30 någon dag efter för att inte se någon grävling. Däremot fick jag åter uppleva en ensam koltrasts konsert med start kl 04.00 som vanligt. Jag vet inte hur många kullar de kan hinna med.
Nu hämtade jag ett citat ut bibeln om att ”ondska och mörker skall mötas med ljus”. Jag köpte och monterade en strålkastare med 1800 lumen och rörelsesensor. Härmed tror jag att följetongen är slut. Bifogar en bild.

Som en andrahandsuppgift från Jan Ljungdahl i Klingstorp kan meddelas att storkarna hittat dit. 1 stork såg i Klingstorp och 5 stycken vid Rydshus. 35 tofsvipor rastade på Ottos backe.

Texten hämtad från KOF:s hemsida

Exkursion till Ruveröd och Räfshalen 1 juli 2018

Slåtterängen Räfshalen och området runt kvarnen i Ruveröd (båda lokalerna belägna strax norr om Riseberga) var dagens mål när 18 KOFare samlades vid Spångens gästis på morgonen. Fjärilar och trollsländor stod på programmet och dagens ledare Bengt Hertzman, välkänd både som KOFare och som aktiv i Naturskyddsföreningen, välkomnade oss.

Längs vandringsleden mot Ruveröd flög flera mindre korsnäbbar och svarthättor, trädgårdssångare och gärdsmygar sjöng. Här var inte så många insekter att beskåda, men det förändrades snabbt när vi kom fram till Ruveröds kvarn och Ybbarpsån. Silverstreckade pärlemorfjärilar och kartfjärilar sökte nektar bland blommorna, några eksnabbvingar flög högt i ekarnas kronor men kom också ner och lät sig beskådas på närmaste närhåll. Nära var också både blå och blåbandade jungfrusländor och den stenflodtrollslända som snällt poserade för fotograferna. Förberedelserna för Möllans dag, som skulle firas under dagen, var i full gång och vi fick välvilligt se den gamla kvarnen även från insidan.
Efter att ha beskådat en majestätiskt förbiflygande sälgskimmerfjäril tillbringades resten av dagen på slåtterängen Räfshalen. Här var det väldigt torrt och blomsterfattigt men detta till trots flög många fjärilar. Ängs- och älggräspärlemorfjärilar, ljung- och hedblåvingar och vitfläckiga guldvingar hamnade i Lennart Engmans håv och visades mycket pedagogiskt upp. På de få åkerväddar som blommade klängde mindre bastardsvärmare och ängsmetallvingar. En mindre sjötrollslända försökte gömma sig i växtligheten, en myrtrollslända och några gulfläckade glanstrollsländor jagade frenetiskt efter något ätbart.

En go dag med trevliga deltagare och spännande upptäckter (precis som det brukar vara på KOFs exkursioner…) blev det – tack Bengt för trevligt och initierat ledarskap!

Text: Thomas Wallin

Artlista fjärilar – 21 arter
Ängsmetallvinge
Mindre bastardsvärmare
Mindre tåtelsmygare
Kålfjäril
Rovfjäril
Rapsfjäril
Citronfjäril
Ljungblåvinge
Hedblåvinge
Vitfläckig guldvinge
Eksnabbvinge
Silverstreckad pärlemorfjäril
Ängspärlemorfjäril
Älggräspärlemorfjäril
Kartfjäril
Amiral
Sälgskimmerfjäril
Kvickgräsfjäril
Kamgräsfjäril
Luktgräsfjäril
Slåttergräsfjäril

Artlista trollsländor – 14 arter
Pudrad smaragdflickslända
Blåbandad jungfruslända
Blå jungfruslända
Flodflickslända
Ljus lyrflickslända
Mörk lyrflickslända
Sjöflickslända
Röd flickslända
Brun mosaikslända
Stenflodtrollslända
Gulfläckad glanstrollslända
Myrtrollslända
Fyrfläckad trollslända
Mindre sjötrollslända

20180606
Idag var vi, ca femton morgonpigga, på kombinerad torpvandring och gökotta under ledning av Annelie Gripenberg. Solen sken, luften var lagom sval.
Starten var hemma hos Gripenbergs, och vi välkomnades av en linderödsgristill höger om vägen och några getter till vänster. Annelie delade ut kartor där torpen var markerade. Så började vandringen i terrängen på smala stigar. Yngste deltagaren satt i vagn, men både vagn och pojke fick bäras mest hela tiden. Några av de nio ruinerna låg gömda långt inne i skogen, långt från vägen, överväxta med sly och kanske några fingerborgsblommor eller fruktträd. Annelie berättade om vilka som bott i torpet och ibland någon anekdot. Det fanns också foto på några av torpen och deras invånare. Vi konstaterade att i skogarna mellan Linneröd och Ankarlöv bodde många stora familjer en gång och där var liv och rörelse. Nu är alla hus borta, bara husgrunder och jordkällare finns kvar.
Efter drygt tre timmar började det suga i fikatarmen ordentligt. Vi närmade oss Skogstorpet som var slutet – och början – på vår runda. Där hade vi satt ryggsäckarna när rundturen började. Äntligen! Smörgåsar, ägg och kaffe gick ner med rekordfart. Då dukade Annelie fram lilla efterrätten, som hör gökottan till, med smak av hallon, björnbär, vinbär och fläder.
Tack Annelie för en underbart trevlig gökotta!

Eva

Tillbaka till mitt ständiga problem – grävlingen
Nu har jag återigen bestämt mig för att få gräsmattan i bra skick. Efter att ha krattat bort all mossa har jag jämnat ut ett rejält lager matjord med nya gräsfrön. Tidpunkten var kanske inte den bästa, torkan har krävt mycket vattning men plantorna sticker villigt upp.
I tisdags morse hade grävlingen återigen varit framme och sprätt upp rejäla hålor. Nu bestämde jag mig för att en gång för alla bli kvitt marodören.
På onsdag morgon klockan tre syntes ingenting, halv fyra ingenting, men klockan fyra var nya tovor uppslitna och grävlingen jag såg var på väg ut genom häcken. Nu hade jag fått koll på hans vanor. I min vrede tänkte jag sätta en luftgevärskula i skinkan på honom men insåg snabbt att en humanare lösning vore bättre.
På torsdag morgon satte jag mig på pass under en buske i skugga från gatljuset. Jag satt bara 5-12 m från hans tidigare härjningar och hade bestämt mig för att ta en fight med honom för att få honom att inse hur olämpligt det är att riskera livet för en ollonborrslarv. Min plan är att vara tillräckligt nära för att han inte skall hinna fly. Med baksida av en skyffel skall jag tala om för honom att det är bättre att leta mat någon annanstans. Iförd stövlar (utan äggskal), myggnät och handskar mot myggen och grävlingen satt jag från klockan tre i absolut tystnad denna underbara morgon. Klockan tjugo i fyra började trastarna sin sång och tio minuter senare vara alla tjugo sångarna igång. Talgoxen startade också upp med sitt filande och strax efter fyra satte två gökar igång. Fantastisk att uppleva en absolut tystnad till en öronbedövande fågelsång under loppet av tjugo minuter. Men ingen grävling tystes till.
Torsdag morgon. Samma ritual som gårdagen med samma upplevelser. Men ingen grävling.
Fortsättning följer

2 juni. Sju tappra trotsade hettan och begav sig till Räfshalen för att skåda fjärilar. Det visade sig lättare sagt än gjort… Vi började längs den lilla skogsvägen mot f d grustaget för att leta efter den lilla skogsvitvingen vars senast kända skånska lokal var här men inget spår av den och knappt av värdarten gökärt heller. Många växter far illa i torkan. På den lilla ängen i anslutning till vägen fick vi i alla fall se den praktfulla hagtornsfjärilen och en märklig nektarätande skapelse vid namn gulgördlad jättevapenfluga, en ganska sällsynt art. Enstaka prydliga pärlemorfjärilar hastade fram längs vägen när vi gick mot Räfshalen. Lupiner diskuterades och vi konstaterade att den är ett hot mot floran på torra sandiga marker. Efter fikan på Räfshalen där jungfrulin, hårginst och svinrot blommade rikligt så letades det fjärilar men resultatet blev magert, ett 20-tal prydliga pärlemorfjärilar, några kamgräsfjärilar och bland de stora bestånden ängskovall sågs en skogsnätfjäril, dess larver lever ju på kovallen. Några ”nattfjärilar” sågs också såsom prickig tigerspinnare och rödfransad björnspinnare (insekter har verkligen fascinerande namn…). I fågelväg blev det gröngöling, spillkråka, törnskata, talltita samt paret gök.
Tack till er som kom och gjorde vandringen jättetrevlig!

Iakttagelser från en vandring i Tyringe kurhotells naturstigar denna vackra högsommardag i en mycket vacker gammal bokskog.
På en av de fina gångstigarna hade ett slitlager av gruset 0-8 mm lagts ut. Bitvis hade gruset separerats och de fina partiklarna formerats i strängar längs stigen. På ett ställe av dessa fick jag se en död kopparödla. Den låg orörlig i solens heta strålar, var kroppsligt helt oskadad med tyvärr stendöd då jag lyfte upp den.
Lite senare på min vandring låg ännu en kopparödla helt stilla, till synes helt livlös. När jag lyfte upp den kände jag hur den med sin kraft försökte fly. Jag la tillbaka den på den fina sanden och fick se hur den förtvivlat försökte nå skogskanten för att undkomma. På grund av de fina gruspartiklarna fick den inget fäste och kom ingenstans. Då förstod jag att den förra förmodligen hade dött av värmeslag och uttorkning efter att ha legat i solen flera timmar. Det är ju lätt att förstå problemet för en orm att förflytta sig i en miljö utan friktion. Lika sorgligt är att se igelkottar som blir dödade längs vägarna.

Sen söndagskväll, månen som är alldeles rund lyser starkt och kastar spännande ljus i bland molntrasorna. Vinden har lagt sej. Ett läte hörs som jag tror är tiggande kattuggleungar långt borta. Igelkotten kommer tyst tassande över gräsmattan. Jag sitter på trappan utanför huset och tystnaden är nu total, inte ens en uggla just nu. Världens elände känns väldigt långt borta och med fantasins hjälp hör jag både tomtar o troll som prasslar i fjolårslöven. Man vill inte gå och lägga sej fast det är sent och det är skönt så länge inte myggen vaknat till. Fin avslutning på denna veckan och månaden.

I måndagskväll, 23 april, hoade en Hornuggla strax norr om Tolleröd. Höll på ganska länge och under natten hördes kattugglan en kort stund.

Klockan ringde, fortfarande mörkt ute. Mulet, 7 grader varmt, hade hoppats på en vacker morgon men man kan lita på DMI som lovat regnskurar.
Åker ut för att följa upp den spelande orrtuppen på Varshultamossen. Gick först en annan väg mot mossen än jag brukar, mycket fågelsång av bofink, gärdsmyg, svartmes, kungsfågel och så korpar. Åkte sen vidare och en räv dök upp längs vägen, längre fram på ett kalhygge gick två älgar tillsammans med sju vildsvin. Satt en stund vid kanten av mossen och lyssnade på tre korppars morgonprat, konstigt nog tog det lång tid innan de upptäckte mig. Trädpiplärkan sjöng men ingen orre som ville spela idag. Kanske har han känt sig lite ensam här ute. På vägen till bilen möte jag en stor vildsvinsgalt, han såg inte mig utan var upptagen med att lukta och leta i gräset. Klappade lite i händerna och snabbt försvann han ut mot mossen. 
Hoppas på flera sådana morgnar!

Kungsfiskarbon 2018
Nu är äntligen två boholkar monterade strax innan kungsfiskarna anländer. Med gemensamma krafter byggde Eva Långberg, Per Hjort och undertecknad ihop dessa. Den tredje får vi avvakta med tills vi hittat en lämpligare lokal. Summering kan göras med ett trevligt arbete i fin miljö.

Vårfåglar i Linneröd den 7 april 2018

Från parkeringen går vi längs bäcken i den näringsfattiga ekskogen. Vattnet flödar rikligt och porlar avstressande. Ideligen träffas vi av solreflexer från vattnet och strax lyssnar vi till en nötväcka som ihärdigt vill kalla till sig en partner. Biotopen bjuder på ett skafferi, gömt i barksprickor på mängder av gamla träd. Trädkryparen konkurrerar om läckerheterna och ger sig till känna med sin vassa drill. Nu delar sig bäcken och ett biflöde letar sig till vänster in på en ängsmark med tydligt fuktiga partier. Här är avsikten att gräva ur ett parti för att få en ny miljö med vattenspegel. Vi följer bäcken till höger och passerar vildsvinens SPA-anläggning. Efter att ha klättrat upp på en av moränryggarna får vi fin utsikt över en av flera mossar, som har rensats från igenväxning och utgör en rik fjärilsbiotop. Svartmesar hoppar runt bland grenarna och bofinken hälsar också vårens ankomst. Vi följer moränryggen, hör ett gäng tranor på överflygning, och strax ser vi en ny mosse med vattenspegel och en mängd döda, gamla träd. I flera träd ser vi bohål upphackade av spillkråka. Bengt visar på ett nyuppkommet gräs, vårfrylet, som blommar samtidigt med tussilagon och pestskråpan. Vi har nu kommit in i den västliga taigaskogen, bokträden släpper ännu ner solstrålarna till oss. Slingrande gamla stengärdsgårdar ringlar fram och försvinner bortom en höjd. Kaffepausen gör sig påmind i våra sinnen och på en solbelyst sluttning hittar vi var sin stubbe.
Söderåsens och Klippans Naturskyddsföreningar har i samarrangemang ordnat denna tur. 24 entusiastiska naturvänner har lockats för att lyssna till Bengt Hertzmans rika kunskaper, idag speciellt om vårfåglarna. Diskussioner kommer igång och frågor och intressanta synpunkter är många. Ett par duvhökar syns flyga förbi.
Efter fikat styr vi stegen mot den gamla skvaltkvarnen som inte har lämnat några rester efter sig. Dock kan vi, trots igenväxningen, se konturerna av vattenmagasinet som tömdes vid de tillfällen då kvarnen fick arbeta. Inte långt från kvarnen ligger rester från en mycket gammal blästerugn, där järnet i myrmalmen kunde anrikas. Platsen skyddas av ett pappbelagt tak. Exkursionen närmar sig sitt slut och vi återvänder till bilarna. Vi tackar Bengt för en givande dag och ser fram emot en ny vandring.
Mikael Johansson

Den här kalla vårvintern blir det många hungriga gäster vid fågelmatningen även i Tolleröd. St hackspett, svartmes, blåmes, talgoxe, entita, grönfink, stenknäck, nötskrika, trädkrypare, nötväcka o koltrast o kanske några till som jag glömt.
Naturligtvis kommer sparvhöken då och då.
M korsnäbb och stjärtmes har snabbt dragit förbi.
Stora moln med tusentals bo- och bergfink kommer och landar här i bokebackarna.
När en sådan flock lyfter från marken springer katten och gömmer sej. Spillkråka, gröngöling o kaja kivas lite på kullen utanför huset, även skogsduvorna drabbas av bostadsbråket ibland. Vissa kvällar hörs kattugglan ropa, ofta två samtidigt. innan kylan kom och här var mycket översvämmat simmade det sångsvanar på åkrarna.
Ormvråkar o glador hänger i luften och ser hungriga ut.
Stararna far in och ut ur holkarna som dom paxat för. Dubbeltrastarna hoppar jämfota på åkrarna.
Ibland ser vi några enstaka rådjur eller hör en räv skälla, annars är det tyst i skogen.

Klockan ringde väldigt tidigt idag för att Inger hade kommit på ide`n att lyssna efter orre vid Falkabyggets mossar som jag följde med på.. -9 visade bilens mätare så det blev till att dra upp dragkedjan i jackan. Lämnade bilen för en kort vandring ut på mossen med den uppåtgående solen i ögonen och med den ovana känslan av att gå på snö som knarrar av frost. Vi tillbringade en dryg timme vid mosskanten där vi lyssnade och njöt av solen. Ingen orre men ett par hackspettars trummande ljöd vida omkring liksom ringduvor och märkligt nog en sånglärka?? Kan också nämna två till tretusen bergfink som i långa band flög över. Några fotspår i snön fångade vårt intresse som vi får forska vidare kring. Tillbaka till bilen smakade en fika i solen hur gott som helst. Klockan var nu en bit in på förmiddagen när vi drog oss mot naturreservat Linneröd där Inger vägledde mej till markbiten som ligger söder om Beljane å. Här blev jag hänförd av vandringen på Vingaborgsmossen och längs ån, ett ställe jag inte tidigare besökt. Lite skogsfågel samt tranor i luft och på mark fulländade turen för oss.

Klippanbygdens årsmöte 2018-03-15

Torsdagen den 15 mars hölls föreningens årsmöte, i den som alltid varma, ombonade och bekväma lokalen, på loftet i Bjärhus i Klippan. Ett 25-tal medlemmar medverkade i årsstämman som valde in tre nya medlemmar, med starka naturintressen, i styrelsen. Per Hjort och Eva Långberg, som tidigare varit styrelseaktiva, kom tillbaka med nya krafter och idéer. Annelie Gripenberg kom in som helt ny och har sedan tidigare åtagit sig en Gökotta den 6 juni.
Roland Billqvist avtackades efter 22 års engagemang i styrelsen liksom Judit Brolid med sina 4 år och slutligen Patrik Axelsson efter 4 år.

Efter årsmötet och fikat tog vår miljöstrateg Tord Andersson till orda och höll ett mycket intressant och givande föredrag. Han berättade om kommunens pågående plan för att riva de tre kraftverken och åter ge Rönneå sin forna strömfåra med en fallhöjd av ca 23m. Den stora vinsten, förutom att återskapa en naturlig fors, är att ge den vandrande fisken möjlighet att nå Ringsjöarna. Ån uppströms kraftverken erbjuder lekande fisk mängder av fina lekbottnar.
Rönneå klassas med en potential till att vara en av Sydsveriges bästa laxförande åar. Det kommer att innebära en mycket kraftig ökning av fisketurismen för kommunerna längs med Rönneå som Ängelholm, Åstorp, Klippan, Eslöv, Höör och Hörby. De kommer därför också att bidra till finansieringen av projektet.

Klippanbygdens Natur fortsätter med naturvård men kommer efterhand att vara alltmer engagerad i vår fastighet på Linneröd. Med ny skötselplan för naturreservatet kan vi ta hand om fastigheten på ett mera anpassat sätt och
erbjuda Klippanborna ännu en plats för rekreation.

Mikael Johansson

Linneröd

Måndagen 26 februari
Morgonen bjuder på molnfri himmel och termometern visar på minus 8 grader. Känns lite svalt när man ser att flaggorna på Preem macken börjar fladdra av vinden. Mikael och jag ska ut med Tove Hultberg och hennes arbetslag från Skogsvårdsstyrelsen. Bra med många lager kläder när det är kallt och man får inte glömma vantarna. 
Hämtar Mikael och sen träffar vi övriga gänget vid Vedby kyrka för vidare transport till Linneröds Naturvårdsområde. Första stoppet gör vi i södra delen av området där ett par träd ligger över bron som sammanbinder ängarna. De har legat så under flera år efter någon av de kraftiga stormarna. Killarna lastar ut motorsågen och snabbt är träden uppsågade och stigen är åter fri att ta sig fram på. 
Vi kör vidare till parkeringen där alla samlar ihop allt som ska med in på mossen och röjningen där. 
Marken är frusen och det är lätt att ta sig fram i skogen men man får se upp med lite isfläckar som bildats i översvämningarna. 
Svartmesen hörs i grantopparna och senare sys överflygande korsnäbb, ormvråk. Älgspillning hittas på mossen. Finns också en del olika spår i snön från rådjur och mus.
Killarna som är med har utbildning på röjsåg och motorsåg och man upplever att de gillar att jobba. De kommer från olika platser som Kosovo, Eritrea och Syrien. Också en tjej från Tyskland är med, har gjort praktik på Nationalparken under några veckor.
Det jobbas snabbt och alla hjälper till att bära bort det som röjs. En del större furor sågas ner för att få in mer ljus in på mossen. Fler planeras att sågas ner men det blir vid annat tillfälle. Mikael och jag är nöjda med dagen arbete. Nu hoppas vi att fjärilar och vissa sländor ska trivas här.
Lovar att ingen fryser av oss som varit med här, solen lyser och det är lugnt och stilla här inne i skogen. Trevliga timmar med ett härligt gäng!

Strömstare inventeringen idag bjöd på några grader kallt men torrt och fint väder.
Som vanligt fördelade vi oss över hela kommunen och dess vindlande vattendrag och även några vattendrag på Söderåsen blev också inventerade.
Det krävs lite speciella biotoper för att strömstaren skall trivas och pga. höga vattenstånd är tidigare kända lokaler ofta nu tomma och det blir till att leta på andra ställen.
Trots detta kunde dom tretton deltagarna vid den sedvanliga sammankomsten med kaffe och nybakt bröd summera 10st strömstarar en siffra vi trots allt skall vara nöjda med.
Förutom strömstarar så fick vi även se både dovhjort och en nyfiken räv.
Tack till alla som deltog.

Stod nyss på trappan i ytterlampans sken och tittade upp mot en kolsvart himmel och såg stora vita flingor tyst komma dalande ner mot mej och ljudlöst förändra landskapet till något som taget ur en vacker saga.
Hade bestämt mej för att ikväll göra någons slags natursammanställning hos oss här nere i Tolleröd, för detta året.
En torr vår, vilket sparade skogsvägarna här som under våren trafikerades av skogsmaskiner, virkesbilar, flistransporter och vårbrukande bönder.
Till viltvattnet kom många grågäss, tranor, gräsänder, knipor, en rastande sjöorre. Sen
kom smådoppingsparet och två rörhönor. Skogssnäppan höll till kring vattnet men vet ej var den häckade i år. Grågässen, smådoppingen, knipan, rörhönan och gräsanden fick ut ungar. Vid ett tillfälle såg jag en rad simmande gräsänder, mamma först sedan 11 små ungar och pappa sist. Tankarna gick till trollmor och de 11 små trollen.

Kring husen kom de vanliga, men inte mindre välkomna, starar, sädesärlor, skogsduvor, ladusvalor mm. Vi har 5 starholkar och alla blev bebodda av häckande starar. Ladusvalorna gjorde sitt fantastiska bo högt upp under taket i logen. Sädesärlan och talgoxen gjorde ogenomtänkta bobyggen intill takrännor och stuprör vilket inte blev så jättebra. Sädesärla i vedhögen där jag råkade välta ut ungarna ur boet, jag kände mej riktigt eländig, men det löste sig med Eriks hjälp till det bästa. Skogsduvorna ville ha sitt vanliga bo i hålträdet vid vedskjulet och då blev det kiv med kajorna, skogsduvorna vann. Vid ett enda tillfälle såg och hörde vi en sånglärka
över åkern vid vattnet.

I närheten av vattnet häckade ormvråken som jag vid ett tillfälle såg ta en andunge.
Vi hade också en häckning av spillkråka, inte säker på i vilket hålträd det blev till sist.
Såg en vuxen titta ut ur ett hålträd vid ett tillfälle,Judit fick en bra bild, men det var mycket ståhej på spillkråkor i närheten av huset på eftersommaren-tidiga hösten. Dom kan åstadkomma riktigt underliga djungelläten.

Vid ett par tillfällen såg vi kattuggla titta ut från ett par av Erik sex uppsatta uggleholkar. Men det var nog bara nattskiftare som tog dagvila där.

På sensommaren bodde det vanliga getingar överallt och i alla uggleholkarna bodde det bålgetingar.

Såg inte mycket fladdermöss. En morgon hade en liten fladdermus gått i väggen vid källartrappan och låg där stendöd. Visste inte vilken sort det var och efter bilder och kontakt med min sons gamla klasskamrat Peter Nilsson, numera biolog på Naturhistoriska i Sthlm fick jag veta att det var en Brandts fladdermus numera omdöpt till Taiga-fladdermus. Inte riktigt vanlig.
I fält är den nästan omöjlig att skilja från mustachfladdermus därför ville han ha den lille stackaren upp till museet.
En kväll kom Inger Persson för att hjälpa till att spana o lyssna efter fladdermus vid vattnet. Dit brukar de alltid komma flygande i skymningen. Det vi mest hörde var troligtvis bålgetingar som låg på fladdermus-frekvenser.

Denna sommar har det inte varit någon riktig fjärilssommar. Färre individer av de vanliga arterna, Jag har heller inte sett någon skimmerfjäril i år, de har brukat sitta på nån vägg o sola vid nåt tillfälle de senaste åren.

En känsla är att förutom att sommaren inte var fjärilsvänlig så tror jag att ökningen av bålgetingar gör att många fjärilar blir getingföda. Även nattfjärilar och olika småflyn,
särskilt vid vattnet, hade minskat.

Som biodlare är ju ökningen av bålgetingar ett elände. Vi står och ser hur de fångar tambina i flykten eller när de sitter i blommorna.

Vi hörde grodor spela, men inte i den omfattningen som vanligt. Var det p g a torr vår eller mycket tranor?
Sett en och annan vattensalamander också.

Kattugglor har vi hört lite till o från lite då och då. Men från november började
de höras varje vecka, de väckte oss gärna fram på småtimmarna. Haloween-natten åstadkom de läten som jag knappt hört tidigare. (Kanske hjälpte min livliga fantasi till).
Under ett par kvällar senaste veckan har vi hört både ho ho, klävitt och det speciella xylofonlätet, ibland två olika läten samtidigt. Känns lite lovande.

Nu har fågelmatningen kommit igång, så på dagarna försöker jag (och även mina två katter) hålla koll på artsammansättningen.

2017 i grova drag.
Berith Larsson

Masade mej ur sängen för att möta en ny dag och den möter jag på Bläsinge. Och vilken morgon det blir. Tänk att stå i universums ”centrum” (jorden) och ha den uppåtgående solen hängande på horisonten i öster och en stor fullmåne i samma läge men i väster. Det känns verkligen att man står mellan natt och dag, vindstilla, kylan som nyper i näsan och vilket ljus det blir. Solen färgar hela dalgången med sitt varmaste morgonljus. Naturen vaknar i takt med att solen stiger, några gäss och sångsvanar sträcker på vingarna och låter höra sin morgonrevälj glador börjar patrullera, svartfågelflockar virvlar fram och tillbaka och jag bara står och andas in hela härligheten. Tänk vad gott det är att leva.

171203 Räkna glador på nattkvist är inte så lätt som man kan tro. Man ska vara på rätt plats vid rätt tid och då måste man känna sin kommun väl för att veta var gladorna brukar röra sej mot kvällningen. Har följt en grupp som hållit till i Källna och idag kunde jag följa efter dem och det visade sej att de drog sej mot Össjö och över kommungränsen där de anslöt sej den imponerande samlingen vid Berchshill.
135 st. fick man ihop där.

Tog mig till Örkelljunga denna mörka ruggiga novemberkväll och fick där en värmande föreläsning om ängar och dess växter.
Inger och Mats Runesson är biologerna som genom sitt företag Pratensis på Opparyd Råsgård producerar fröer och plantor från våra svenska ängsväxter. Här kan alla stora som små kunder få råd och hjälp.
 Ängsväxter kan odlas allt från kruka till stora ängar. Spara en liten hörna i trädgården och så in lite ängsväxter och gynna våra fjärilar, bin, humlor och dra ditt strå till den biologiska mångfalden. Har redan planerat för min sådd i vår.

Arbetsdag på Räfshalen brukar innebära trängsel, så även denna gång. Vi blev sex pers. som med röjsågar och div. verktyg gick loss på det snabbt växande slöjet och servicen av fågelholkarna. De sex mularna (nötdjur) som betat efter slåttern tidigare i höst har gjort ett fint arbete framförallt där vi inte kommit åt med slåtterbalken. Vi hann med mycket men en del arbete återstår. Årets väder har gjort det väldigt blött i marken vilket märktes när vi med fullastade bilar försökte köra så långt in som möjligt vilket väl gick så där. Viss handkraft krävdes för att komma ut igen.
När nu ängen går mot vintervila kan vi luta oss tillbaka och drömma om nästa säsongs blommor och fjärilar.

Höstens cykeltur gick detta år till området kring Penarp och Ankarlöv. Vi var sex entusiaster med målet på Djurhallen med en fika i bokskogen med den vackra utsikten. Vägen spärrades sista biten av skylten ”Jakt pågår” så vi fick snabbt planera om. I Bjersgårdsområdet är detta dessbättre inget problem för naturen bjuder på sig varhelst man befinner sig. Vädret var perfekt och naturen som vackrast och vi bestämde oss för att fortsätta rutinen med cykelturer varje vår och höst.

Årets EuroBirdwatch day hölls som vanligt på Bläsinge ängar och i Skankhult. Under ca fyra timmar räknades sträckande och rastande fåglar. Sammanlagt observerades 50 arter, varav grågås, bofink, ringduva och sånglärka dominerade. Bland rovfåglar sågs flest glador och ormvråkar, men även en brun kärrhök, fyra havsörnar, tre pilgrimsfalkar, tolv sparvhökar, 3 tornfalkar och en stenfalk. I Skankhult sträckte bland annat över etthundra grönsiskor och 53 mindre korsnäbbar, på Bläsinge ängar över 300 ljungpipare och 56 tofsvipor. Förutom de ovan nämnda sågs t ex ängspiplärkor, tranor, taltrastar, starar och ladusvalor.

Lördagen den 30 september samlades ett gäng på cirka 20 personer vid Tornsborg, Färingtofta. Här mötte Jan Ljungdahl upp, mannen som vet mer än de flesta om Färingtoftatrakten, alltifrån nyare historia till urgammal gammal historia, det vill säga geologi. Jan berättade om bygden i stort men koncentrerade sig sedan på den spännande geologin med de för norden unika vulkanresterna såsom Jällabjär, Rallate, Allarp och Juskushall. Jan hade också reflektioner om traktens framtid i samhällsplaneringen. Vädret var strålande om än lite blåsigt och en del vråkar och sparvhökar sträckte förbi mot söder liksom en forsärla. På tal om fors så styrdes sedan färden mot Snälleröds kvarn där ägaren Bertil Rohlin på ett mycket bra sätt berättade om kvarnen då och nu. Under 30 år har han lagt ner ett enormt arbete på att återställa den gamla kvarnmiljön och har också ett mindre kraftverk i bruk. Sen hade vi en go fikastund i den fina trädgården och Bertil guidade inne i kvarnbyggnaden. Utflykten gick vidare till Färingtofta kyrka där bland annat stenar med skålgropar i kyrkogårdsmuren förevisades. Sen åkte ett litet gäng till Koholma för att se på fladdermöss som Jan hade sett tillbringa dagvilan i en gammal förrådsbyggnad. Det var inga fladdermöss hemma men väl ett gäng stora källarspindlar! Ett stort tack till Jan och Bertil för en mycket givande dag.

Söndag den 6 augusti
Nu har vår nyinköpta slåtterbalk blivit testad och inkörd vid vår årliga förslåtter på Räfshalen. Den visade sig uppfylla alla våra krav när den elegant kördes fram på vår äng. För kommande och löpande underhåll ter den sig vara synnerligen lätthanterad. Trots lite lättare skurar slog vi, fem ynglingar, det mesta av den nedre ängen. Gräset få nu ligga och fröa av sig till den stora slåtterdagen den 12 augusti. Här hoppas vi på att få visa upp vårt nyförvärv inför en stor skara blomsterälskare.

Lördagen 16 september var det svampexkursion i skogen vid Linneröd, på föreningens egen mark. Det var ett samarrangemang mellan Klippanbygdens Natur och Puggehatten – Skånes Mykologiska Förening. Det var många som visade intresse, jag tror vi var över 30 personer. Därför delades vi upp i tre grupper som sökte av de olika skogsområdena. Efter sammanstrålningen vid lunchfikat berättade Bengt Hertzman om vissa av de funna arterna och gav också en del tips om svampplockning, uppbackad av flera andra svampkunniga i samlingen. Bra svampgrupper för nybörjaren är soppar, taggsvampar och kantareller, nämnde han bland annat. Blodsopp och bittersopp rönte en del intresse. Den förstnämnda är ätlig och god, medan den andra är oätlig och doftar ättika. Ett par av våra giftigaste svampar, toppig giftspindling och vit flugsvamp, visades också upp med beskrivning av kännetecken. En klok svampplockare lär sig de farligaste arterna. Några av de lite mer ovanliga arterna som hittades var cinnoberspindling (NT), lövviolspindling och blåsopp. Minst hundra arter noterades vid exkursionen.

Midsommar en av årets härligaste tider tycker jag. Det händer så mycket och ibland glömmer vi det som händer närma oss. Gick en runda runt Klippans industriområde. Det sjunger i nästan varenda buske och framför allt törnsångaren var flitig men fick hjälp av lövsångare och gransångare. Flera hade brått att samla in mat bland annat det svarta rödstjärts paret. Fiskmåsarna matade sina ungar på taket vid Sågen. Tyvärr är de flesta vägkanter redan huggna så det fanns lite blommor att plocka men nyponrosorna blommar fint i ko hagarna. Önskar er alla en fortsatt trevlig sommar!!

Vandringen på ” Vilda blommornas dag ” genomfördes i år med Sigge och Janne som guider.
I år var det ett samarrangemang mellan Örkelljunga och Klippanbygdens natur. Vi samlades vid Netto I Örkelljunga och samåkte till Spjälkabygget. Vi vandrade längs en mindre väg och hittade bl.a. majbräken, stenmåra, ärenpris och massor av olika gräs som ängsgröe, hundäxing, rajgräs, rödven med flera.
Vi vandrade vidare ut i skogen där det var lite sankt. Där såg vi ”Åsljunga björnbär” som är lite speciella med sina många taggar och som finns bara lokalt. Vi hittade även skogsbräken, hultbräken, kambräken, kabbeleka, vitmossa, björnmosa och massor av andra växter samt vildrododendron.
Sedan gick vi till Spångabäcksängen som är en sidvall och väldigt speciell. Jag hade missat att man borde haft stövlar så det blev lite blött om fötterna. Här fann vi stora tuvor med tranbär, vattenklöver, vattenmåra, gullilja, kärrull , sumpstarr och den fantastiska Granspiran. Hit kom även en reporter från SVT som skulle göra ett reportage och tog fina bilder. Janne hade räknat förekomsten av Granspiran och den fanns i 1200 ex. Vi råkade också se en kärrspindel som är väldigt stor. Vi gick tillbaks till våra bilar och nu var vi fikasugna, så det blev till att inta en skön plats i solen och dricka sitt kaffe.
Så blev dags att åka vidare till Ramnekärr. Vi vandrade ut på en äng och här fann vi svartkämpar, rotfibbla, jungfrulin, blekstarr, ängsskallra, stormåra , Jungfru maria nycklar, flera grönvit nattviol samt ett helt bestånd av slåttergubbe.
Vi gick vidare ut i en skogsbetesmark och såg då hur djuren sköter en del av underhållet så vi får behålla vår flora.
Därefter återvände vi till våra bilar och tackade för fin guidning under vandringen. Man var ganska trött i benen, men med många” nya gräsarter” snurrande i huvudet.
Ett stort tack för en givande vandring.
Siw

31 maj. Inger, Gunilla och jag träffades kl 20.30 för en kvällsexkursion. Vi hoppades få höra nattsångare men blåsten fick oss att ställa kursen mot bergtäkten i Mölletofta. Här fick vi se en välskött och imponerande anläggning. En hel del bohål av backsvala syntes men inga fåglar, kanske på grund av den sena timman och blåsten. På hemfärden gjorde vi en avstickare till Bläsinge ängars våtmarker där vi i skydd av ett buskage fann en lugn observationsplats och samtidigt skrämde upp en kärrhökshona. Här kunde vi njuta av rör- och gräshoppsångare. Åkergrodans parningsläte låg som ett bakgrundsljud. Kvällens verkliga höjdpunkt var trots allt den fina naturen och stillheten vi fann bakom buskaget.

19/5 Klockan 21:20

Lockade på nattskärra vid Bjersgård vid stora infarten till Stenbrottet.

Fick svar ett flertal gånger och såg 3 individer flyga över mig under 20 minuter som jag var där.

170401
Dagens arbetsdag i Linneröd började lite gråmulen men när vi väl anlände dit lättade molnen och det blev en härlig dag. Vi var sju personer som såg fram emot lite gratis motion. Rödhakarna mottogs oss med härlig sång och en skogssnäppa drog förbli. Bland fåglarna i övrigt hördes bland annat en spillkråka flitigt, större hackspett, svartmes, korp, enkelbeckasin, nötväcka och tranor. Arbetet med att röja den lilla mossen gick förvånansvärt lätt var vi alla överens om. Tall och granplantor drogs upp och en del mindre björkar fick lämna plats för tuvullen som redan var i knopp. Tuvullen är vanlig på fuktig, näringsfattig myrmark och för orre och tjäder är den en viktig näringskälla. Fanns också lite övervintrande tranbär för dem som vågade smaka. Fikan intogs i solskenet ute mot ängen där citronfjäril flög och en mindre mörk fjäril som vi inte lyckades arbetsamma i sin snabba flykt. Vildbin satt och gasade i solskenet. Tack för en härlig och svettig dag!

Lördagens strömstare inventering startade med en riktigt gråmulen och regnig morgon men trots det blev vi 13 stycken som med stora förväntningar gav sig iväg till olika vattendrag.
Som vanligt var återsamlingen förlagd till Stenestads bibliotek där vi bjöds på nybakta bullar och härligt gott kaffe.
Tyvärr visade dagens redovisning på betydligt sämre resultat än vad vi haft tidigare år det var endast Pinnån vid Kopparmöllan som höll ställningarna med tre ex. i övrigt även om många lokaler var så att säga säkra ställen så var det oftast tomt där så dagens inventering inbringade endast åtta individer.
Men så är det med Strömstare ibland ser man den ibland inte men alla var rörande överens om att det varit några fina timmar i fält.

18 februari. Fick idag förmånen att följa med till en ”riktig skog”, föreningens mark vid Linneröd. På åsarna gott om äldre ekar, bokar och tallar och i sänkorna en härlig blandskog där revlummer täckte marken i gläntorna. Insprängda i skogen små mossar med klockljungens vinterståndare. På en av åsarna stod vinterståndare av tallört. Förutom gamla träd så var det mycket död ved i skogen och bland svamparna såg vi lackticka och korkmussling. I det disiga stilla vädret var det ganska tyst bland fåglarna men vi såg och hörde morkulla, större hackspett, entita, kungsfågel, ormvråk och några till. Att trampa fram på de mossiga stigarna i denna gamla bondeskog var en härlig upplevelse och jag ser fram emot fler besök. Det ska bli roligt att kolla vilka svampar, växter, insekter och andra djur som finns här.

4 mars Morgon med vårkänsla vid Herrevadskloster. Vindstilla och några plusgrader och revor i det grå molntäcket. Regnet tidigare på morgonen gav härliga dofter och ett antal fågelarter sjöng. I konserten ingick stenknäck, grönfink, bofink, gärdsmyg, sånglärka, stare, blåmes och trädkrypare. Större hackspett trummade och gröngölingar ropade. Flera tranor passerade och andra hördes nerifrån Sorrödssjön. I skogen vid Ybbarpsån fick jag se mindre hackspett och stjärtmes. Glador kom med bomaterial men så tätnade molnen och sen blev det att skula i två timmar för ett intensivt regn. Efter regnet och därtill en kylig tilltagande ostlig vind så tystnade fågellivet och det var mer vinterkänsla. Dock höll spillkråka igång i hagarna nära Alger.

En ganska gråmulen dag men med bedårande färger i naturen som gör att man blir pigg bara man kommer ut. Varmt och skönt och närmare tio grader. Tog en liten promenad ut över Pilos äng, har inte besökt ängen tidigare i år och det är sällan eller aldrig man är där på hösten. Fanns en del blommande maskrosor och smörblommor, fanns någon annan blomma också men skulle nog behöva en liten uppfräschning i botanikkunskaperna. Till nästa år finns det goda förutsättningar för rikligt med tistlar. Korna har betat bra bland vasstuvorna som är många och i den tidigare inhägnade rutan fanns inget älggräs kvar. Hittade blad där jag vet att bakrutan tidigare växt som jag tog med hem och sen kollat i min fältflora, de liknar bladen som bakrutan har. Önskar att någon botanik kunnig vid tillfälle följt upp det eller kontroll till nästa sommar. Fanns ingen frukt i träden på ängen och ängen är ganska fuktig. Nötskrikorna var de som håll mest liv men det fanns bland annat stjärtmes, rödhake, entita, grönsiskor, korp och glada. Var också och tittade vid tunnelbygget och nu var Rönneå tillbaka i sin gamla fåra igen.

Söndagen 9 oktober begav sig fem tappra själar ut i Tyringeskogarna för att kolla svamp, något som visade sig ungefär lika svårt som att hitta vatten i Sahara. Vi har ju haft ännu en torr eftersommar/höst och detta har gjort att svamparna lyser med sin frånvaro. I de tilltalande skogarna nära Tyringe kurhotell hade vi några trevliga timmar och fann efter hand en del svamparter såsom blek taggsvamp, tårkremla (som Inger testade smaken på…), stor kragskivling, lökbroskskivling, boksopp och några till. Vid en bäck fanns många fruktkroppar av öronmussling på en gammal stock. Här växte också den ovanliga ormbunken kambräken. Skogen är väldigt varierad med partier som består av tall, ek, bok och björk och med en stor rikedom av blåbärs- och lingonris. På flera platser såg vi fröställningar av tallört, en växt som saknar klorofyll. Det fanns en del fåglar, vi hörde nötskrikor skräna och vid ett tillfälle passerade en blandflock med tofsmes, kungsfågel, trädkrypare, entita, gransångare och st hackspett på födosök. En flock vackra domherrar visade upp sig i granskogen, häftigt att se dem i sin riktiga miljö! Som sagt en väldigt trevlig exkursion, bara synd att inte fler slöt upp.

161003 En promenad måndag förmiddag i frisk vind men inget regn gick ut över Storäng och vidare mot Bjärsgård. Ett sträck med ett par hundra duvor flög mot söder. En större flock ängspiplärkor höll till på fälten längs vägen och bland trädridåerna flög flockar med bo och bergfink. Grönsiskor hördes och en och annan rödhake fanns tillsammans med koltrast och gärdsmyg.
Många bär och äpplen finns kvar ute i markerna och bara väntar på att trastarna ska komma.

I lördags den 1 oktober hade vi den årliga fågelräkningen i strålande sol,11 plusgrader och vindstilla. Lite mysig dimma på morgonen. Kanske inte det bästa vädret för mycket fågel men en härlig dag att vistas ute i trevligt sällskap av likasinnade skådare. Tillsammans med alla som räknade i Färingtofta och Bläsinge hade vi nästan 4000 bo och bergfink, både ring och skogsduvor drog söder över. Lärkorna ängspip och sånglärkor var runt 500, stenskvättar, sädesärlor, forsärla, och ett par ladusvalor blev det också. Två havsörnar , en stenfalk och tre blåkärrhök flög vid Bläsinge. Sparvhök, glador och ormvråk fanns på båda platserna. Två varfåglar i Färingtofta. Ett litet pock i arterna som blev 54 till antalet och 5900 fåglar.

160912
Hemkommen efter semestern har jag nu för tredje morgonen sett kraftiga angrepp på gräsmattan. Jag tänkte ett tag på att lägga ut något som lämnar trampspår, men bestämde mej istället för att bekämpa larverna. De gamla romarna brukade ju döda budbäraren men tanken tilltalar mej inte.
Nematoder finns att köpa på nätet. Här finns också att läsa att ollonborren svärmar under juni-juli då den också lägger ägg. Efter två veckor utvecklas larverna och den bästa effekten av behandling fås i början av augusti. Senare under hösten söker sig larverna djupare i jorden. Efter tre år har skalbaggen utvecklats och cykeln startar på nytt.
Enligt uppgift älskar trastar, kråkfåglar, grävling och räv dessa larver.

Idag var det dags att fira föreningens 30 års jubileum förväntningarna var stora hur många av våra medlemmar tänkte hörsamma vår inbjudan och möta upp för några timmars trevlig samvaro.
Vi hade planerat och förberett med tipsrunda och diverse tilltugg men tyvärr startade dagen med både åska och regn och det gjorde kanske att en del föredrog att bli hemma .Synd för efter regn kommer sol och det blev en alldeles fantastisk förmiddag med många goa samtal runt grillen och kaffe och underbart goda pajer hade en strykande åtgång.
Tipsrundans kluriga frågor orsakade även en hel huvudbry som även rätade ut en del historiska spörsmål.
Tack till alla som bidrog till en trevlig dag.

160823
Jag skickar en lite försenad rapport över trädgårdens fågelhäckning. 3 st holkar med talgoxe, 2 st holkar med blåmes, 2 st holkar med sv/vit flugsnappare, i en stor parasoll häckade rödhaken med 2 st kullar och i en holk häckade en rödstjärt till min stora förtjusning. Jag har tyvärr inte följt upp holkarna längs Bäljane å men vet att i en häckade blåmes.

Jag har dessutom haft svårt att inte observera förödelsen i min gräsmatta. Grässvålen har vänts på ganska stora ytor och dessutom många lite djupare (ca 5 cm) hål. Jag har vid flera tillfällen iakttagit hur koltrasten stannat upp i sitt hoppande över gräsmattan för att i nästa stund sitta blick stilla. Plötsligt tar den ett hopp och pickar intensivt upp gräset för att snart sitta med en fet ollonborrslarv i näbben. Jag betvivlar dock att den ställt till med all förödelsen själv utan riktar min misstanke mot den kraftigare skatan med betydligt större grävapparat.

Någon vecka senare ser jag hur hinkar med bark vänts ut över trädgårdsgången. Jag ser också vid en buske hur något djur haft sin toalett där – vid tre tillfällen. I högarna fanns massvis av körsbärskärnor och 10-15mm tjocka bajskorvar. Nu misstänker jag istället att grävlingen från skogen mittemot varit på nattligt besök.

Skulle vara roligt om någon som läser detta har en annan, eller vill bekräfta denna, teori. Bildbevis finns.
Mikael Johansson

160822 Har upptäckt att fåglarna är lite som vi, tryggt att sitta på samma plats och göra som man brukar. Har de senaste dagarna sågat ner min stora syren och flyttat deras matplats. Nu kommer fåglarna flygande och vill sätta sig där de brukar men där är inget träd längre och då blir de lite förvirrade. Upplever att det är mest ungfåglarna som blir lite stressade. Talgoxar och blåmes hittade till den nya matplatsen snabbt och lätt. Har sedan ett par veckor mellan 30-45 gråsparvar, många ungfåglar. Idag seglade sparvhöken över trädgården tätt följd av ett gäng högljudda svalor. Inger