Efter höstens stormar var vi ett litet gäng KBN:are som var nyfikna på vad som hänt i vårt eget naturreservat Linneröd. Ryktena gjorde gällande att en hel del granar blåst ner och nu låg som ”plockepinn” i skogen. Turen upp till Linneröd blev lite utöver det vanliga. Ostanvinden låg på och snörök och drivbildning gjorde vägen hal och osäker. Vi kom dock fram helskinnade och kunde ge oss ut i terrängen. Jovisst hade stormen fällt granar och rätt många var inte rotvältor utan flera hade knäckts en bit upp på stammen på grund av svampangrepp.

Det var inte helt lätt att gå i markerna eftersom det låg ett par decimeter snö utan skare. Blåsten gjorde dessutom det lite farligt att ge sig ut bland stormfällena och de snedställda träden så vi tog det försiktigt. Efter att ha kontrollerat området närmast grusvägen gick vi in på en skogsbilväg utanför reservatet (det var lättast så) och gick ner en bit för att därefter snedda in på vårt område igen. Där tog vi en välbehövd fika med varm dryck under en gran som skydd mot vädret.

Det var en verklig upplevelse att vara ute i vintervädret men vi satt inte länge och pausade eftersom det snabbt blev rätt så kallt. Spår av rådjur och hare samt domherrar korsade vår väg denna dag men det var annars tyst i skogen om vi bortser från vinden som ylade. Trots att vi alla var varmt klädda var vi rätt nöjda med att vända hem igen, till en kopp kaffe, efter ett par timmar i skogen.

Erik