Räfshalen – historik och beskrivning
Räfshalen, som betyder ”rävsvansen”, är en ogödslad betesmark som ligger strax norr om Bandsjön vid Riseberga. Fram till 1800-talets mitt var den en del av den vidsträckta utmark som tidigare har dominerat landskapet här i ”risbygden”. Utmarken kan liknas vid en stor ljunghed eller enefälad i vilken traktens bönder släppte sina djur på bete. I denna utmark låg inägorna som små kringgärdade öar, i vilka respektive bys gårdar och odlingar var belägna. Det är svårt att tänka sig att merparten av dagens skog och åkermark har sett ut som Räfshalen…

Vid 1800-talets slut byggdes här ett torp, Per Jacobs, varvid två åkerlyckor bröts. Resterande del kom även fortsättningsvis att vara permanent gräsmark. Redan på 1930-talet övergavs både torp och odlingar. Man kan se spår efter torpet strax hitom den stora granen. I början av sommaren kantas grundresterna av vackert blommande gamla torparrosor. De gamla åkerlyckorna kan skönjas som jämna ytor i den för övrigt steniga och tuviga marken. Den ena lyckan låg utmed stigen som går genom betesmarken upp mot torpruinen och den stora granen. Den andra låg i det låglänta området nedanför stigen (öster om), vid den gamla brunnen. De gamla åkerlyckorna hyser idag en rik ängs- och hagmarksflora tack vare att arterna har kunnat vandra in från omgivande, obearbetade betesmark.

Från 1950-talet klingade beteshävden ut och på 1980-talet hotades marken starkt av igenväxning. 1985 började arbetet med att restaurera området; trädskiktet glesades successivt ut, sly röjdes och beteshävden återupptogs. Mycket av den ursprungliga ängs- och hagmarksfloran har sedan dess expanderat eller återvänt. Kring Räfshalen kan du få se de flesta av Skånes dagfjärilsarter som violettkantad guldvinge, hagtornsfjäril, bastardsvärmare och skogspärlemorfjäril.

Växter
Många växter som är karaktäristiska för ogödslade gamla betesmarker finns i Räfshalen. Här kan nämnas brudbröd, svinrot, hårginst, ängsskallra, ängsvädd, slåttergubbe, låsbräken, jungfrulin, blåsuga, stagg och ljung.

Hävd
Området arrenderas och sköts av Klippanbygdens Natur sedan 1985. De jämna ytorna, främst de gamla åkerlyckorna, slås med lie i månadsskiftet juli-augusti i samband med föreningens slåttergille. Sedan 2017 har föreningen köpt in en slåtterbalk för hjälp med slåttern. Den återstående, större delen, betas av får/nötkreatur.

Juskushall – historik och beskrivning
Följer man stigen längs Räfshalens västra (vänstra) sida kommer man till ett alkärr. När man har gått över bron/spången går det brant upp för. Det är resterna efter en gammal vulkan, Juskushall. Från toppen har man utsikt över en stor våtmark och i det branta partiet som vetter mot denna våtmark kan man beskåda de sexkantiga basaltpelarna.

Vegetationen på Juskushall präglas av örtrik ekskog med liljekonvalj, grönvit nattviol och blåsuga i fältskiktet. I rasbranterna finns den exklusiva arten svartbräken. I området finns även en rikt fågelliv med bland annat häckande stenknäck och mindre hackspett.

Vägbeskrivning
Följ vägen från Riseberga kyrka mot Perstorp. När du har passerat Bandsjön och ett stort brunt trähus på vänster sida (drygt 1 km från Riseberga) kommer du efter ytterligare ca 500 meter till en korsande väg. Ett tiotal meter efter denna ”fyrvägskorsning” går det  ned en liten markväg till vänster. Där finns en skylt som visar hur du vandrar in till Räfshalen. Parkera bilen här ute vid vägen.
Kartan på skylten visar hur du vandrar vidare mot Juskushall och mot Ruveröds kvarn.

Sedan 2012 har en vandringsled öppnats upp fram till Ruveröd från Räfshalen och från hösten 2017 finns nya skyltar längs leden.